Brygghistoria

 

Det började för över hundra år sedan

Brygga anno 1909
Målning från 1909
Vykort, ungefär samtida med tavlan
Vykort, ungefär samtida med tavlan

Södra Stavsuddas första ångbåtsbrygga byggdes i samband med att ångbåtstrafiken började komma igång i skärgården i slutet av 1800-talet. Exakt när ångbåtarna började trafikera Södra Stavsudda är idag lite osäkert. 1881 kom den första ångbåtstrafiken till Möjaskärgården igång, om än sporadiskt och under några år runt 1890 var Södra Stavsudda slutbrygga på linjen. En av de tidigaste båtarna var ångbåten S/S Blidö , som förmodligen var den som i folkmun blev kallad ”Kniven”. 1903 kom de första de reguljära och tidtabellbundna turerna igång. Den första ångbåtsbryggan var inte placerad exakt där nuvarande brygga ligger, den låg mer rakt västerut, vid sidan av nuvarande brygga, ungefär där bryggan för i och urlastning idag ligger. Än idag man kan se resterna från bryggan i form av de stenar från stenkistan som fortfarande ligger kvar på botten .

Kanholmen vid bryggan 1936
S/S Kanholmen vid bryggan 1936
Vykort, förmodligen från 40-talet. Vänthuset (skorstenen syns) byggdes 1939 och S/S Kanholmen skrotades 1951
Vykort, förmodligen från 40-talet. Vänthuset (skorstenen syns) byggdes 1939 och S/S Kanholmen skrotades 1951

Den andra bryggan, som byggdes någon gång mellan 1925-1930, var placerad på den plats där den nuvarande bryggan ligger. Pollaren till denna brygga skänktes av Albert Andersson, som då ägde Nedergården. Även denna brygga var av typen stenkista. Denna brygga fanns kvar till början av 1960-talet då den var i behov utbyte. Ångbåtsbryggans vänthus var tidigare en flyttbar kiosk i Stockholm, där man handlade genom det som idag är fönstret mot sjön. Den fraktades ut med båt av Kihlberg och skänktes då av honom. Huset restes 1939 av byalaget på Södra Stavsudda. Tidigare fanns det en liten järnkamin i vänthuset, och den kom väl till pass på den tiden då Waxholmsbolagets vintertidtabell inte var så pålitlig som den är idag med dagens moderna båtar. Om man kikar lite noga på väggarna inne i den ”gamla” delen av vänthuset kan man än idag se hälsningar från förr i form av de namninristningar som fortfarande finns kvar på väggarna. Några av de ”busar” som är skyldiga till detta, på den tidens oerhörda(?) bus, finns fortfarande kvar på ön, om än idag något äldre… En mynttelefon installerades inne i vänthuset under mitten av 1950-talet. Den ”matades” med tioöringar och hade man rätta ”knycken” gick det att få ut dem (och några extra) igen, räckte till en glass ibland…

 
Angantyr 64 001
En vinterdag 1964

En renovering/ombyggnad av bryggan gjordes på 60-talet, och fanns kvar till 1971.  Jag (Håkan) har ett mycket tydligt minne av när Skarpö (möjligen Ramsö) en gång backade ut från bryggan, med trossen kvar runt pollaren. Matrosen ropade, tämligen upphetsat, på mig och min kompis, att vi skulle försöka hjälpa till, men vi hann inte fram. Jag stod med ena foten på träbryggan och den andra på ”kajen” och kände hur fötterna drogs isär ett tiotal cm. Under hösten 1971 påbörjades bygget av nuvarande betongbrygga, som stod färdig 1972. Det var nog inte fadäsen med Skarpö som var orsaken till den nya bryggan, snarare ett sammanträffande. I samband med detta fick vi även en telefonkiosk invid vänthuset och mynttelefonen i vänthuset togs bort. Telefonkiosken, i sin tur, togs bort av Televerket under mitten av 1980-talet på grund av bristande lönsamhet och skadegörelse. En utbyggnad utfördes av vänthuset någon gång mellan 1982 – 1984 av Lasse Ohlsson med hjälp av Lars Hebel.

 

Besöksbryggan
Besöksbryggan
 
 
Under större delen av 1950-talet och början av 1960-talet kunde man några dagar i veckan beställa mjölk hos Stina Österberg. Sedan beställde Stina mjölken hos Mjölkcentralen MC. Den beställda mjölken levererades sedan av Waxholmsbolaget i stora mjölkkannor till ångbåtsbryggan. Sedan fick man den mängd mjölk man beställt, uppmätt och hälld i det kärl man hade med sig och betala Stina. Ville man istället få lite öl fick man passa Ölbåten Gambrinus som kom till ön ungefär var tredje vecka under sommaren. Som kuriosa kan nämnas att det på den tiden endast fanns ölbackar, s.k. ”soffor” med 50 flaskor! Det kunde vara nog så tung, eller kanske snarare en lätt(!) börda att bära, men de flesta kom nog i sina båtar, så det var nog inga stora problem. Man kan nog konstatera att leveranserna vid ångbåtsbryggan på den tiden även var ett tillfälle att träffas och byta skvaller med varandra.
 
Grovsopsfestival
Grovsopsfestival
 
Idag är det väl närmast grovsopshämtningen som ersatt dessa sammankomster.

Det är ju då vi träffas och snackar med varandra och kanske kan göra fynd bland varandras sopor.  Det har även förkommit dans på ångbåtsbryggan, senast det begav sig var midsommar året 1997.  Tillfrågad av Södra Stavsudda Fotbollsförening bjöd då Thomas Ney upp till en svängom med sitt dragspel en lugn och varm kväll.

 
 
 
 
 
 
 
 
 

Historiken är från början sammanställd av Gunnar Grafström med hjälp av
Bengt Ohlsson och Lasse Österberg och en del externa källor.
Därefter uppdaterad av Håkan Fredriksson, allteftersom ny information tillkommit.
(uppdaterad 2018-02-01).

Hittar du några fel eller vet du mer – meddela via kontaktsidan.